Första skoldagen efter vår resa kom sonen hem med 7 förpackningar ljus som han uppmanats att sälja för att klassen ska kunna åka på skolresa. Tanken är väl god: att alla ska ha råd att följa med, men det jag vänder mig mot är att barnen får hem en massa saker som de förväntas sälja genom att t ex knacka dörr. Det får mina barn absolut inte göra, för vem vet vad eller vem som döljer sig bakom en stängd dörr? Detta resulterar då i att föräldrar, med samma åsikt som jag, antingen följer med barnen ut på säljartåg eller tar med eländet till arbetsplatsen. Alla har inte den typen av jobb, eller kanske inte ens ett jobb, där de kan springa runt och sälja saker. Då är barnen hänvisade till att springa runt och agera dörrförsäljare som knackar på när folk står och håller på med middagen eller kanske nattar yngre barn. Salami är visserligen gott, men då väljer jag helst själv vilken. Ljus är fina, men med småbarn är värmeljus att föredra av säkerhetsskäl. Jultidningar har jag aldrig sett poängen med. Tulpanlökar väljer jag helst själv. Saffran... 2 gram är ganska mycket att göra av med iallafall för mig.
Loppis eller någon annan kollektiv verksamhet är väl i så fall både säkrare och mindre förnedrande. Jag glömmer aldrig när jag stod med gråten i halsen hemma i hallen med 5 exemplar av skoltidningen som jag förväntades sälja. Det spelade ingen roll att man fick 50 öre för varje såld tidning. Hela skolan skulle sälja den och det var minst sagt en tämligen begränsad marknad runt om i villaområdet där jag växte upp. Dessutom var jag väldigt blyg och tyckte det var fruktansvärt läskigt att knacka dörr och försöka få grannarna att köpa denna. Pappa tog med tidningarna och sålde dem på jobbet, vilket kan betraktas som ren välgörenhet från pappas kollegors sida, för inte var väl de intresserade av artiklar som låg- och mellanstadieelever från en liten skola i Bredäng hade totat ihop?
http://slattgardsskolan.stockholm.se/
Den där förbaskade skolresan vi tvingades åka på varje vår var inget man såg fram emot heller. Jag minns att vi satt och åt kalla pannkakor i regnet i skydd av träden i väntan på att båten skulle ta oss hem. Huga! Grinda är säkert fint i solsken, men det har jag tyvärr aldrig upplevt :)
Sonen är heller inte så förtjust i idén att åka på skolresa med klassen eftersom det bara är en handfull klasskompisar som han är intresserad av att umgås med. Jag gnuggade händerna och förberedde i tanken ett välformulerat mejl till klassföräldrarna...men så ändrade han sig och ville plötsligt vara med! ..så efter att ha spytt galla över den otroligt dumma idén att sälja herrgårdsljus och långa utläggningar om att barnarbete borde vara förbjudet även i Sverige så tog jag med mig alla förpackningarna till jobbet och sålde alla på mindre än en timme. Nu har jag gjort mitt som försäljare i år iallafall. Undrar just vilka dumheter vi tvingas utstå nästa år? ..men då är ju bl a jag klassförälder! Haha! ..så vad ska vi hitta på? Majblommor känns ju lite tråkigt. Öl? Fläsk? Hennatatueringar? Horoskop? Dikter? ..eller kanske gula Herrgårdsljus till Påsk :)?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar