Ja då var man äntligen här då efter en lååång sömnlös natt. Jag har ju aldrig flugit åt det här hållet förut så jag var beredd på det värsta. Hur pigg och fräsch man än känner sig när resan börjar så misstänkte jag starkt att det skulle bli smått förfärligt innan jag kom fram. Med en fortfarande färsk magkatarr och andra kuren omeprazol på en månad. Nåväl det var mitt eget fel. Man ska inte äta stark mat direkt efter en magkatarr! Det är som att be om att få en till. Ångest har jag alltid när jag ska flyga och med tanke på magen, så kändes det ju inte som flygplansmat skulle göra saken bättre direkt så med andra ord hade jag dubbel ångest denna gång, men det gick över förväntan. Jag var bara sjukt trött när jag anlände till hotellet 11:30 efter att ha varit på resande fot från 10:30 till 04:30 svensk tid. Efter att inte lyckats få en blund på flyget så kändes det ganska tufft att behöva vara vaken en hel dag. Taxichauffören som tog oss från bussterminalen till hotellet var artig på stereotypt japanmanér och kunde inte ett ord engelska. Det kändes därför tryggt att få sällskap med en spansk doktorand som kände sig lika vilsen som jag. Chauffören besvarade allt vi sa med att grymta fram ett "hai". Det blev nästan lite komiskt till slut och jag passade mig för att skratta förstås. Spanjorskan skulle egentligen till ett annat hotell, men hon föredrog att följa med till mitt för att sedan gå den sista biten.
Tjusigt hotell måste jag säga, och läget är också väldigt fint. Mitt rum är på 20:e våningen och vetter ut mot hamnen.
Några första intryckt är att husen är höga...
..och toaletterna är pretentiösa.
Det här med uppvärmd sits fungerar inte för mig. Det känns bara som om någon före mig har tillbringat alldeles för lång tid där och varför i hela världen skulle jag vilja att toan spelade musik för mig eller sprutade vatten i rumpan på mig???
Den här gulliga roboten har jag sett på två ställen så här långt: i lobby på hotellet och i en leksaksaffär. Det är en informationsrobot som både blinkar och gestikulerar när det pratar. Helknasigt, men kul. Jag skulle nästan vilja ha en själv... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar